söndag 03 december 2006

Mitt fullständiga namn är Lars William Sandberg och om ni inte förstått det så kallas jag för William.

Namnet William var klart redan långt innan jag föddes och lite kuriosa är att min pappas farfar hette precis som mig, dvs William Sandberg men det var inte därför jag fick detta fina namn. Lars har jag fått från min pappa som också heter Lars

William, den engelska varianten av Vilhelm har tidigare alltid stått i skuggan av sin tyska motsvarighet. Men i den yngsta generationen har William dragit förbi och är ett av de stora modenamnen i dag. 1994 nådde William topp 40 och bara några år senare 10-i-topp. Ökningstakten har inte avtagit ännu så William kan bli ett toppnamn nu på 00-talet. Senast William var i ropet var vid förra sekelskiftet men kring 1930 började namnet rasa på topplistorna. Populariteten i dag är dock mycket större än någonsin tidigare. William har använts som dopnamn i Sverige sedan 1600-talet, till en början inom familjer med engelsk anknytning. År 1993 fick William för första gången en namnsdag att fira men den blev bortrensad vid vid den senaste ändringen av kalendern. Från år 2001 får William äta tårta på Vilhelmdagen den 6 april.

Lars är det tredje vanligaste manliga förnamnet i Sverige. Även bland de yngsta är Lars ett av de sju vanligaste förnamnen, men som tilltalsnamn tillhör det med nöd och näppe de 150 vanligaste.
Lars var ett modenamn på 40-, 50- och 60-talen vilket gör att föräldrar i dag inte är lika intresserade av att ge sina pojkar det som tilltalsnamn. 1999 var det bara 25 pojkar som fick Lars som tilltalsnamn.
Namnet Laurentius, som betyder den lagerkrönte, användes som dopnamn i Sverige redan på 1100-talet, men först på 1500-talet togs förkortningen Lars i bruk. Anledningen till att namnet finns i almanackan är helgonet Sankt Laurentius som blev martyr år 258. Hans minnesdag, den 10 augusti, brukar kallas Larsmässodagen